Om det är nån av er som följer mig på instagram så vet ni att jag skrev när jag la ut denna bild, att aldrig under de 6 år sen jag började sy (räknar inte med syslöjden) har det blivit så lite sömnad som detta år! Det känns jättesorgligt för jag saknar det, och jobbigt att alltid prioritera annat. Men tiderna är väl olika för allt antar jag... Försöker vara noggrann i vad jag väljer att lägga min energi på eftersom sömnadstiden är så knapp, så därför är det ju verkligen inte sömnad i samma skala som förr som ni märker. Men sånt är livet.
Här är ett till par kalsonger till sonen, i ett till favoritmotiv; spelkulor! =)
Och ett pannband till en gammal skolkompis dotter...Inte nöjd med detta riktigt men det funkar. ;)
Mina nästa prioriterade projekt nu är trosor till dottern (så kan hela familjen ha hemsytt under, haha!) en Halloween-kostym till maken, och när jag hittar mer bra svart fleece några fler pannband. =)
1 kommentar:
Jag känner igen mig i situationen. Mina barn är 8 och 9 år och vill inte ha mina hemsydda grejer längre samtidigt som jag märker att jag har svårt att få till modeller som passar. De börjar få lite mer tjejkroppar också och inte så mkt barn längre. De har mer rumpa och mindre magar. Det ställer högre krav på passform. Där är jag inte riktigt lika hemma i sömnaden och då blir mitt intresse också mindre har jag märkt. Men som du skriver. Det går allt lite upp och ner. Ibland mycket ibland flera månader av dammlager på maskinerna....
Skicka en kommentar